Mikri Vigla

Igår kväll körde vi film-maraton. Vi såg först The Constant Gardener som var ett drama som utspelar sig i Kenya. Bra men deprimerande så vi var tvungna att pigga upp oss med en klassisk amerikansk lättsam action med Michael Douglas, kallad The Sentinel. Ingen Oscars-vinnare men helt ok underhållning.

Idag åkte vi söderut på grusvägar längs havet. Förbi Plaka och söderut vidare till Mikri Vigla. Vägarna var leriga alternativt sandiga och vid en korsning hade nog folk som åkt här innan oss saknat en vägskylt. Vad gör man då i Grekland? Jo, då skriver man på väggen. Vi är i alla fall tacksamma!

Vi passerade huset där det var tänkt att vi skulle ha bott. Det hade dock blivit aningen dragigt för det fanns fortfarande inga dörrar eller fönster på plats.

Det var oerhört vackert efter vägen.

Väl framme i Mikri Vigla kunde man välja två stränder. När vi kör ner mot den första hade vi båda två oberoende av varandra fått en enorm längtan till Australien. Något måste starkt ha påmint om någon strand utanför Sydney.

Lill-Åsa var dock rädd för att fastna i någon lina när de kite-surfar så vi åkte vidare till den andra stranden på andra sidan bukten.

Jättemysigt och inte så mycket folk. Hit ska vi tillbaka och äta på tavernan som ligger precis på stranden.

På vägen hem hände det som inte fick hända... Åsas flip-flops gav upp. Typiskt när det bara är nio dagar kvar, men de har ju varit på ett antal resor och kanske gjort sitt.