Grekisk afton på Åsen

Ända sen vi kom hem från Naxos har vårt avlopp i köket bråkat med oss. Tur att man har en rörmokare i släkten. Lill-Åsas syster Gun och hennes rörmokarman Ubbe kom lite tidigare för att ta en snabb titt. Som professionell rörmokare dödsförklarade han vårt avlopp... Inte mycket att göra, bara byta ut skiten. För tillfället har vi en hink där under och det får funka i väntan på en bättre lösning.

Folket började ramla in med olika grekiska delikatesser och efter en drink i vardagsrummet satte vi oss till bords.

Vi kvinnor babblade på och det blev inte mycket syre kvar till männen. Pontus och André höll mest till framför datorn eller inne på Pontus rum.

Vid 22-tiden började våra gäster dra sig hemåt. Både Karin och Cathrine skulle jobba tidigt och Ubbe skulle upp tidigt för att åka till München på Oktoberfest.

Idag är det precis 9 år sedan Lill-Åsa frågade chans på Åsa! Så här såg vi ut då.


Vi började dagen med en mysig frukost.

Vi hade tänkt att fira vår 9-årsdag med lite fin mat och god dryck, men det kändes konstigt nog lyxigare att ha en vit dag och kolla på film. Så då tänker vi göra det.

Efter lite vanliga söndagsaktiviter såsom tvättning och annat kul åkte vi mot Haninge Strands golfklubb för Pontus golfträning. Där stötte vi även på Pontus farmor och farfar.

Medan Pontus spelade golf tog vi en promenad i höstvädret.

Efter golfen åkte lite snabbt hemåt för det visades repriser av både Desperate Housewives och Greys Anatomy som vi hade sett fram emot. Ikväll blir det som sagt en lugn hemmakväll med lite snarr och DVD-film.


I och med detta lägger vi som bekant ner vår kära Papakia-blogg. Känns faktiskt lite vemodigt. Imorgon väntar jobb för oss båda. Vi hade föredragit att resa runt i världen och jobbat som heltidsbloggare :-)
Från och med nu återgår vi till att skriva på vår gamla blogg, Pingvinfamiljen.


Innan vi avslutar vill vi passa på att tacka Björn och Mia som stöttar våra galna upptåg. Pontus för fem underbara veckor. Karin för trevligt sällskap på Naxos, för att hon följde med Pontus tillbaka till Stockholm och för att hon hämtade oss på Arlanda. Tack också till våra chefer som gjorde det hela möjligt med att bevilja tjänstledigt. Tack till våra grannar som har tagit hand om lägenheten och sett till att vi fick våra dammlister bytta. Slutligen vill vi självklart tacka er alla som följt oss genom att läsa vår blogg och som mailat, kommenterat och skrivit i vår chatt.

Tack och hej då!

Ärligt talat, bättre kan du Sverige.

Igår njöt vi av fredagsmys i 190. Pontus berättade mycket om vad som hänt i skolan under den här tiden. Om kompisarna och tjejerna. På TV visade de sen Mitt feta grekiska bröllop. Nästan lite läskigt, vilket sammanträffande. Vi kom i säng sent, men oj vad skönt det var att krypa ner i sin egen säng.

Vi vaknade av regnet och blåsten. 100 nyanser av grått. Vilket välkomnande, bättre kan du Sverige :-) Vi var rätt snabbt upp ur sängen eftersom knäckebrödet låg och brann i skafferiet. Efter våra kaviarsmörgåsar var det dags att ta tag i posthögen.

Sen var det dags för vår vanliga lilla utflykt på lördagar. Kungens kurva here we come. Till och med Lill-Åsa som tycker att paraplyer är för fjollor kröp in under på väg till garaget. Det blev ett kärt återseende att köra vår nya fina bil.

Kungens kurva var helt galet fullt på folk så här första helgen efter löning.

När vi skulle hem hamnade vi till och med i kö!

Ikväll blir det grekisk kväll på Inteckningsvägen! Åsas systrar med delar av familjer, Åsas mamma Karin och vår vän Cathrine kommer över på knytis. 11 personer blir vi totalt i vår tvåa så det kommer att bli sådär skönt grekiskt intimt och mysigt.

Från 28 grader och sol till 10 grader och mulet

Vårt hotell var som sagt som taget från 70-talet. Kaklet i badrummet hade en bajsbrun färg och deras logga klingar också 70-tal.

Usikten från hotellrummet känns rätt typiskt Aten, om man nu får uttala sig fast vi bara varit här två gånger.

När vi fräschat upp oss begav vi oss ut på stan. Vi kan konstatera att Aten verkligen har två ansikten. Det fula ansiktet beror mycket på att alla slänger sopor och skräp på gatorna. Enligt Lotta på EastWest får barnen lära sig i skolan att de inte ska skräpa ner men barn gör ju som bekant som deras föräldrar gör...



Eftersom vi hade begränsad tid i Aten och vi ville visa er Akropolis gick vi mot Plaka. Plaka är ett område fullt av butiker och restauranger. Lite som Gamla stan i Stockholm och lika mycket turister. Igår var det främst amerikaner. Nackdelen med Plaka är alla inkastare på restaurangerna. De till och med jagade oss längs gatan. Det är ju inget mysigt.

Alldeles bredvid Plaka ligger alltså Akropolis så fint på den höga klippan. Svår att fånga med vår halvdana kamera men här kommer det i alla fall.

Ja, så var det då dags för vår sista middag i Grekland. Det blev vår tidigaste middag någonsin eftersom vi ju ätit frukost i ottan (klockan 07.30....). Naturligtvis innehöll middagen en greksallad och igår slog vi även till med lite fisk. Tavernan vi satt på erbjöd även livemusik av de här godingarna.

Igår offrade vi oss verkligen för er läsare. Vi hittade till slut ett internetcafé i Plaka. En oansenlig dörr som det bara stod Internet på. Bakom den var det en trappa. Vi började gå uppför och vi gick och vi gick och vi gick. Till slut började vi bli oroliga för vår hälsa. Hjärtat pumpade och vi flåsade. Ett antal trappsteg senare såg vi bara en stängd dörr. Tack och lov var det faktiskt ett internetcafé bakom denna.

Trötta gick sen hem och la oss och somnade som små prinsessor och sov jättegott. Vi åt hotellfrukosten och drog sen våra tunga väskor mot tunnelbanan.

Tunnelbanan i Aten är väldigt fräsch och det är lätt att hitta till rätt linje. Tågen har också bra luftkonditionering, vilket vi var väldigt glada för (28 grader med jeans).

Resan gick smidigt och ca 1 timme senare anlände vi till flygplatsen och en enormt lång incheckningskö.

Vi som hade varit väldigt oroliga för övervikt stod och höll andan när vi checkade in. Som tur var, var de inte så petiga för vi hade ca 3 kg för mycket (då vi lagt över allt tungt i handbagagen)
Flyget blev nästan en timme försenat, men vi flög i kapp nästan alltihop. Väl framme på Arlanda möttes vi av Karim som välkomnade oss med blommor och blader.

16.30 var vi så hemma på Hägerstensåsen igen. 11 veckor senare. När vi kom hem möttes vi av denna välkomnande skylt på vår dörr.

Våra underbara grannar hade dessutom köpt en stor Marabou Schweizernöt och ställt denna på bordet tillsammans med två fina foton från en mysigt middag i deras stuga tidigare i somras.Vi satte fart med att packa upp och vi var väldigt effektiva.
Vi delade sen på oss där Lill-Åsa åkte och handlade medan Åsa gick över till Björn, Mia och Pontus för att hjälpa Pontus med att bära över kläder och andra saker han behöver.
Åsa fick en underbar och lång kram av Pontus när han öppnade dörren. Mmmm. Lill-Åsa fick en likadan lite senare när hon kom hem från affären. När vi röjt det mesta gick vi och plingade på hos grannarna. De satt och åt grekisk mat. De hade riktigt gott vin och frågade om vi ville ha. Vad säger man, när man druckit grekiskt vin i tre månader?

Under tiden laddades det kärleksbatterier.

Nu ska det ätas fläskfilé, klyftpotatis och bearnaise. Det blir en sen middag men vi är ju fortfarande på lite grekisk tid.

Hej då Naxos – Hej Aten

Igår satt vi i hamnen och såg solen gå ner medan vi mumsade i oss vår sista gyros.

Vi hade ju lovat Kostas att komma förbi på en sista drink på Tha Katso. När vi kom log han lite generat och sa att "Vädret blev ju faktiskt bra..."
När vi suttit en stund kom han fram och frågade om vi ville göra honom en tjänst. Han ville att vi skulle lova att söka upp honom om vi någon gång återvänder till Naxos. Det lovade vi självklart. Han la sin hand på sitt hjärta och sa att han verkligen såg oss som sina vänner och att han verkligen kommer sakna våra besök. Innan vi gick hem frågade han återigen om vi verkligen skulle åka och om han inte skulle få se oss igen. Vi konstaterade att så var fallet och gick sedan hemåt för att packa. Packningen gick väldigt smidigt. Vi drack lite skumpa och skålade för en mycket lyckad resa och gick sen oss la oss. Vi ställde våra mobiler på ringning. Det är nästan tre månader sen förra gången vi gjorde det..

Klockan ringde 07.00 och solen höll precis på att gå upp.
Allting flöt väldigt smidigt och 08.30 kom taxin för att köra oss till hamnen.

Båten kom in tidigt och avgick i tid. Vi hade problem med att hitta bra platser på båten. Antingen var det för rökigt, för varmt eller för blåsigt. Men en stund efter vi lämnat Paros hittade vi bra platser i skuggan.
Väl framme i Piraeus flöt allting väldigt bra.

Vi gick direkt till tunnelbanan och 20 minuter senare steg vi av på vår station, Omonia. Vi hittade till hotellet utan problem. Aten är sig likt sen förra gången. Skitigt och bullrigt. Faktiskt så långt ifrån Naxos man kan komma.
Hotellet ska vara trestjärnigt och det tror vi också att det var... på 70-talet.... Duschen var dock skön och sängarna verkar helt ok och det är väl det enda vi kommer att använda.

Vi ska nu ut på stan och fler foton från Aten kommer imorgon.

Avskedslunch hos tyskan i Agios Prokopios

Vi hann se en tredje fullmåne här på Naxos. Här lyser den över familjen Greks hus.

Som vanligt började vi kvällen med ett besök på vårt internetcafé.

Vi åkte sen vidare till restaurang Anemos strax ovanför hamnen. I slutet av vår middag var vi de enda gästerna, så säsongen börjar helt klart gå mot sitt slut. Det känns bra tycker vi. Lättare att åka hem då.
Efter middagen kollade vi in husanonnser på postkontoret på andra sidan gatan. Helt sjuka priser.

Imorse tjatade Gunilla igen på att få följa med till stranden. Vi har hittills varit benhårda mot henne då det ju faktiskt är hjälmtvång och det kostar 350 EUR om man blir stoppad. Vi tror att Gunilla har varit nere i tvättstugan och stökat runt.

Man kan ju inte säga nej till en sån godbit så självklart fick hon följa med till Agios Prokopios idag.

När vi kom ner till vesporna gjorde Lill-Åsa några hoppsasteg undan från palmen som står alldeles bredvid. På ena bladet sitter nämligen en syrsa som är stor som en mindre schäferhund.

Vi skulle sen köra iväg när Lill-Åsa tycker att hennes vespa är svår att backa. Punka. Igen. Det blev till att samåka idag. Alla tre. Gunilla i mitten.

Väl nere på stranden var Gunilla helt lyrisk.

Vi åt sen lunch på Pontus favoritställe Odyssia precis vid stranden. Tyskan var lika trevlig som vanligt och berättade bland annat att de bor i Aten på vintern och önskade oss en trevlig resa hem.

Nu ska vi snart bege oss till Mike’s Bikes och lämna tillbaka vesporna. En med punka. Vi ska sen till internetcaféet. Gyros i hamnen. Avskedsdrink på Tha Katso och sen hem och packa och dricka skumpa. Vi hoppas att vi kan blogga från Aten imorgon.

Eυχαριστώ Νάξος

Här vill man inte vara gravid

I går när vi gasade iväg från internetcaféet så var det bara Åsa som gasade. Hon kom ända bort till EastWest (där vi skulle äta) innan hon insåg att Lill-Åsa lyste med sin frånvaro. Hur i h-vete kan man försvinna i denna lilla stad? Åsa parkerade och började oroligt gå upp mot torget. Där fick hon tack och lov se sin lilla fru komma dragande på sin vespa. Den hade tvärdött. Som tur var är det nerförsbacke till Mike’s Bikes. Mike hade av någon anledning otroligt roligt åt Lill-Åsa när hon sa ”It just died”. Fem minuter senare åkte vi iväg med en ny vespa. Vi har nu snart provat alla gula vespor hos Mike’s Bikes.

Vi gick sen till EastWest och fick ett varmt välkomnande som vanligt. Vi var där för femte gången så det kanske inte är så konstigt. Maten var kalasgod och vinet är ett utav det bättre husvinerna på ön. På slutet av vår middag kom Ian förbi vårt bord och ställde fram lite mer vin on the house. Det tackar man ju inte nej till. Ian (engelsman) äger stället tillsammans med sin svenska fru Lotta. De har bott på Naxos i femton år och vi fick en liten pratstund med Lotta innan vi gick hem.
Fotona nedan på Ian och Lotta är tagna från deras hemsida.

Vi fick mycket intressant information. Hon berättade bland annat att ägarinnan av Villa Kelly var lite grann av en bitch och det går rykten om att hon lurat folk och svenska researrangörer på pengar. Inte konstigt att hon flytt till Aten.
Eftersom vi tidigare reagerat på att sjukhuset här är mer som en sjukstuga frågade vi henne om man kan föda barn här. Det kan man inte. Tre veckor innan beräknad födsel måste man åka till Aten. Har man ingen man kan bo hos där, får man helt enkelt ta in på hotell. Kan bli en dyr historia om man ska föda många barn.
Vi pratade också om de höga huspriserna på ön. Ian och hon har precis köpt ett radhus på 90 kvm till ett pris av 2 miljoner. Det var dock ett väldigt bra pris, då vi sett andra mindre hus för ca 4 miljoner. De huset de har köpt har i och för sig några år på nacken.
Hon berättade att de tar in all sin arbetskraft från England och Sverige. De annonserar bland annat hos Arbetsförmedlingen. Så är det någon som är sugen kan ni gå in på deras hemsida.

Idag bar det av till Plaka för sista gången. Sorgligt.
Vi hade i alla fall en mysig dag och njöt av värmen som nu återvänt. Vi åt på tavernan O Manolis precis vid stranden.

Vi ligger ofta på solsängarna och studerar människor som går förbi. September har bidragit med många roliga tyska badbyxor. Den ena Speedo-byxan är fulare än den andra. Det här är ju ändå unga killar. Badmodet har nog inte nått Tyskland det här året.
Svenska kvinnor är också lätta att känna igen. Alla har turkosa bikinis. De italienska, grekiska och franska tjejerna har otrevligt snygga kroppar och minimala bikinisar. Tack och lov åkte de flesta av dem hem när september kom...

Efter stranden åkte Lill-Åsa en snabbis till affären eftersom glödlampan i badrummet gick sönder imorse. Vi har länge undrat vad de gula lapparna med röd text på betyder. Hela ön är tapetserad med dessa och även på dörren till affären. Tack och lov fick vi veta svaret av Tha Katso-killen häromdagen. Det långa ordet som börjar på E betyder "Rum att hyra", för er som undrar.

Lill-Åsa passade också på att köpa en skumpa som vi tänker dricka imorgon när vi har packat klart. Vi tillbringar sista kvällen (onsdag) hemma på Villa Kelly och tänkte skåla för vår underbara semester! Kanske även Mimmi får smaka en klunk :-)
Ikväll tänker vi äta på Anemos där vi tidigare bara tagit en ouzo. Det är dock väldigt mysigt och verkar ha lite annorlunda grekisk mat.

Som vi tidigare nämnt lämnar vi Naxos på torsdag morgon med färjan som går 09.30. Vid 15-tiden kommer vi till Aten där vi ska bo på hotell en natt. Vi ska även försöka uppdatera bloggen från Aten på torsdag kväll. På fredag förmiddag flyger vi hem till Sverige och blir hämtade av Karim på Arlanda.
Vi har bestämt oss för att ni ska få följa oss några dagar hemma i Stockholm innan vi stänger ner vår blogg och vårt sista inlägg på Papakia blir därför på söndag den 30 september.

2 dagar kvar på denna underbara ö

Det kan ju låta lite löjligt/drygt att klaga över vädret när det är 20 grader, men 20 grader här är inte som 20 grader hemma och speciellt inte när det blåser så frukstansvärt som det gör. Dessutom är det fuktigt och husen är ju inte direkt byggda efter svensk standard. Klinkersgolvet som är svalt och skönt i augusti blir svinkallt i september. Kläderna blir också lite fuktiga och kalla men det är tur att det finns lösningar.

Suget efter gyros blev stort igår kväll och vi satte oss på tavernan Thanasis som ligger på torget mittemot Tha Katso. Vi börjar bli rätt trötta på husvin och beställde därför in öl till maten.

Stället är lite av ett snabbmatställe men ändå med tavernastämning.

Eftersom vi satt så nära Tha Katso var vi bara tvungna att gå dit en sväng innan vi åkte hem. Den trevliga greken pratade med oss som vanligt och frågade när vi skulle åka hem. När vi förklarade att vi ska ta färjan på torsdag morgon berättade han att det ska komma en stor storm så det kommer inte att gå några färjor... Vi tappade hakorna men fick inte ihop det riktigt eftersom vi precis innan läst väderprognosen som lovade svaga vindar på torsdag. Vi var fortfarande lite osäkra på om han menade allvar tills han erbjöd oss att få sova över hos honom på torsdag :-) Nu tror vi inte att det blir någon storm.


Imorse när vi vaknade tordes vi knappt glänta på fönsterluckorna, men till vår stora glädje sken solen. Palmen låg dock nästan ner av den starka vinden.
Vi funderande en stund vid frukosten men kom fram till att kanske Agia Anna skulle erbjuda mest lä. Vi gjorde i ordning våra picnic-mackor och åkte iväg.

Vi låg precis vid badvaktstornet idag så det kändes ju tryggt.

Det var inte mycket folk på stranden fast det var riktigt skönt i solen.

Vi har ju gott om tid att fundera här nere och vi har satt ihop en lista över saker vi kommer att sakna när vi åker härifrån, men även en över vad vi har saknat härnere. Håll tillgodo.

Saker vi kommer att sakna:
Värmen, solen, havet, bad, sova tills man vaknar, äta ute på taverna, köra vespa, att få vara tillsammans hela tiden, naturen, djuren, känslan av att bo i hus, grekiska musiken, att handla på vår affär, enkelheten, det stressfria livet, dofterna, greksallad och vår dagliga strandpromenad.

Saker vi saknat:
Pontus, familjen, vännerna, vårt hem, sova i vår egen säng, internet hemma, god mat, kallt och gott vatten direkt från kranen, förstå vad folk säger, mysiga helgmiddagar hemma, TV, att shoppa, golvvärme, goda viner, dammsugaren, Marabou schweizernöt och gott kaffe.