Karim is here

Gårdagens äventyr med Karins biljett fortsatte med att vi igår kväll gick tillbaka till resebyråkillen som var betydligt lenare i rösten och sa att vi nog skulle komma till en lösning och att vi ska komma tillbaka som idag, fredag.

Vi gick till hamnen för att möta Karin och 18.15 kom båten punktligt. Fint, tänkte vi och lämnade vår halvdruckna ouzo för att gå och möta henne. Ingen Karin! Det var dock fel båt. Ärthjärnor! En timme senare kom hon dock.
Det här var dock inte båten hon kom med...


Utan den här...

Det blev ett kramkalas när vi äntligen fick träffas!

Vi slängde oss upp på vespan med hennes packning. Gick hur bra som helst. Efter en uppiggande dusch tog vi en stadig ouzo och jordnötter på balkongen.

Ingen fick med sig kameran när vi gick ut på kvällen för att äta middag. Vi åt väldigt gott i alla fall i Gamla stan.

Till sin stora förvåning sov Karin ända till 09.30 imorse. Hon har redan kommit in i vår grekiska lunk. Om sanningen ska fram tror vi dock att det mest har att göra med våra klarröda fönsterluckor som gör rummet mörkt.
Vi tvättade och åt frukost och begav oss till Agios Prokopios som även är Karins favoritstrand (det är hennes tredje besök på Naxos). Idag var det underbara vågor och vi badade mycket och länge, så att vi alla fick russinfingrar. Vi uppfann också en ny vattensport som vi snabbt döpte till waveball.

Tänk att hon blev gift, men hon ser ju snäll ut i alla fall...


Vid 15.30 avrundade vi strandbesöket med varsin frappé.

På vägen hem åkte Karin och Lill-Åsa förbi affären och köpte lite stödostar och kex innan middagen. Till det ska det drickas grekisk cabernet sauvignon.